Välkommen till hemsidan som handlar om

HUR SVERIGE STYRS

Innehåll

Dina synpunkter

---

Inledning

Uppdatera 2007-01-02

Innehåll:

Förord Syfte Bakgrund Avgränsning Källor Sammanfattning

Förord

Detta dokument kommer att kontinuerligt omarbetas samt  fördjupas och utvidgas med nytt innehåll.

---

Syfte

Syftet med detta dokument är att på ett översiktligt men allomfattande sätt beskriva hur Sverige styrs.

---

Bakgrund

Politikerföraktet och ointresset för partipolitiken, speciellt bland ungdomar, har ökat under senare år. Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden har sjunkit från 201 000 medlemmar år 1970 till 56 000 år 1998. Valdeltagandet i de allmänna riksdagsvalen i Sverige har sjunkit från 90% under 1970-talet till 80% under 1998 års val.

I "Political participation: how and why do people get involved in politics?", 1977 av Lester W. Milbrath och Madan Lal Goel delar de in befolkningen i USA i tre grupper.

1. Ett fåtal gladiatorer (5-7 procent) som utkämpar den politiska striden.
   
   
2. En stor grupp åskådare (60 procent) som betraktar tävlingen men sällan deltar på annat sätt än genom att rösta.
   
   
3. Ett väsentligt antal apatiker ( 30 procent) som är isolerade från politiken.

På grund av dessa trender i Sverige och att det demokratiska styrelsesättet fordrar engagerade och informerade medborgare har detta dokument upprättats.

---

Avgränsning

Detta dokument behandlar bara den formella politiska styrningen.

---

Källor

Detta dokuments innehåll baserar sig, som regel, på urkällor inom varje område, t.ex. svenska grundlagar och EU:s fördrag. Så t.ex. inom området ideologierna, baseras innehållet på de politiska filosofernas egna böcker. När filosoferna har skrivit sina böcker på andra språk än svenska har som regel använts en svensk översättning. Om boken inte är översatt till svenska har en engelskspråkig version använts. Dessa källor finns angivna i dokumentet.

---

Sammanfattning

Sverige är ett folkstyrt land. Medborgarna väljer representanter som beslutar åt folket, representativ demokrati. Det är parlamentet (riksdagen) som beslutar om lagarna i landet. Parlamentet väljer en statsminister som får utse en regering, parlamentarisk demokrati.

I val till riksdagen (parlamentet) väljer invånarna på partier. Dessa partier har som regel teorier (ideologier) vilka formades av franska revolutionen och den industriella revolutionen. De tre huvudideologierna är liberalism, konservatism och socialism.

Hur Sverige skall styras är beskrivet i grundlagarna. Regeringsformen är den grundlag som beskriver hur riksdagen och regeringen skall väljas.

Vart fjärde år har Sverige riksdagsval. Då väljs 349 riksdagsledamöter för en fyraårsperiod. Riksdagen i sin tur väljer talmän och utskottsledamöter. Det är i utskotten som det egentliga riksdagsarbetet utförs. Som regel tas besluten i utskotten men rent formellt är det riksdagen i plenum (kammaren) som beslutar.

Efter att riksdagen har tagit sitt beslut skall regeringen med dess departement se till att besluten verkställs. Regeringen har den verkställande makten i Sverige.

Viss del av denna regeringsuppgift har den statliga förvaltningen, ämbets- och affärsdrivande verk, bolag och länsstyrelser.

Viss del av den sociala verksamheten, utbildning, omsorg och äldrevård sköts av kommunerna. Samtidigt med riksdagsvalet sker även val till kommunernas riksdag (kommunfullmäktige). Kommunfullmäktige har också beskattningsrätt för att få pengar till sina områden.

Sjukvård och kommunikationerna inom ett län sköts som regel av ett landsting. (Det finns undantag där denna uppgift sköts av kommunen istället.) Även till landstingens riksdag (landstingsfullmäktige) väljs ledamöter på samma valdag som till riksdagen. Landstingen har också beskattningsrätt för att finansiera sin verksamhet.

Vissa län har lagt ihop sin verksamhet och bildat en stor regional riksdag, t.ex. Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

I och med Sveriges medlemskap i EU har en del beslut, som berör första pelaren EG och EMU, flyttats till EU:s ministerråd. I ministerrådet har Sverige alltid en minister med i beslutsfattandet, vilket alla medlemsländer har. Innan beslut tas i ministerrådet har den svenske ministern informerat svenska riksdagens EU-nämnd om Sveriges åsikter. Övriga beslut som fattas i EU måste ratificeras. Ratificera innebär att Sveriges regering ser över landets lagstiftning så att den överensstämmer med EU:s ministerråds nya beslut. Om gällande lagstiftning gör det kan riksdagen godkänna att regeringen ratificerar beslutet. Ibland måste lagstiftningen ändras innan ratificering. Parlamentet i EU har fått mer inflytande på vissa beslut inom EU. Svenska folket väljer 19 ledamöter till EU-parlamentet för en femårig mandatperiod.

Det finns andra internationella organ (t.ex. FN, WTO) som svenska ministrar eller diplomater i Sveriges namn fattar beslut som påverkar Sverige. Även dessa beslut måste, som besluten i EU, ratificeras i Sveriges riksdag för att bli gällande i Sverige.