Välkommen till hemsidan som handlar om

HUR SVERIGE STYRS

Innehåll

Dina synpunkter

---

Partierna

Uppdatera 2007-01-02

Innehåll:

Historik Partisystemets uppgifter Partiprogram Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de Gröna Moderata Samlingspartiet Socialdemokratiska Arbetarepartiet Vänsterpartiet Övriga partier

Historik

1800-talet

Sveriges nuvarande partisystem uppstod under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Partierna formades efter de ideologier som uppstod efter den franska revolutionen (liberala och konservativa partier) och den industriella revolutionen (socialistiska och agrara partier).

Partisystemets ursprung finns i behovet inom olika valda församlingar (riksdagen) att bilda sammanslutningar (kaderpartier) för att främja gemensamma intressen och bedriva verkningsfulla valkampanjer bland de utvidgade väljarskarorna. Detta på grund av den representativa demokratins framväxt under 1800-talet i framförallt Storbritannien men också i Skandinavien.

Ett kaderparti kännetecknas av att partiet saknar egentligt medlemskap eller ett parti som endast har en smal medlemsbas. Dess medlemmar är i huvudsak de små inre cirklar som har hand om ledningen av partiet på nationell och lokal nivå. De tidigaste partierna av denna form var liberala och konservativa partier i Europa t.ex. Storbritannien och Skandinavien.

I Sverige under 1809-1848 gällde idékampen, mellan konservativa och liberala grupper i riksdagen, om kungens ensamma makt och riksdagens svaga roll i styrningen av landet. De liberala ville öka riksdagens makt de konservativa ville förhindra detta. 1865 var liberalernas seger klar. En ny representationsreform infördes som innebar en övergång till en mer folkvald riksdag.

Detta innebar att nu bildades masspartier som var förankrade utanför parlamentet och som eftersträvade representation i parlamentet för att få sina intressen och mål framförda och helst införda i landet. Dessa partier kännetecknades av dess många medlemmar och att partiet var ett organiserat riksparti.

1889 bildades det första mass- och rikspartiet i Sverige, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti.

1900-talet

1902 bildades ett liberalt riksparti, Frisinnade landsföreningen. 1904 bildades det konservativa rikspartiet, Allmänna valmansförbundet.

Det har bildats många nya partier i Sverige under 1900-talet. Det har orsakats av besvikelse på centralmakten (regionala och lokala partier), på det sekulariserade samhället (religiösa partier), på demokratin (fascistiska partier), som protest mot byråkratin och välfärdsstaten (protest- och missnöjespartier) och mot en ohållbar ekonomisk tillväxt (miljöpartier).

En del nya partier har bildats efter utbrytningar från de etablerade partierna (t.ex. kommunistiska partier ur socialdemokraterna).

Det är ändå inte många nya partier som har fått tillräckligt med röster i riksdagsvalen för att komma in i riksdagen. Ett parti måste nämligen ha 4% av rösterna i hela landet eller 12% av rösterna i en valkrets för att få riksdagsmandat. Det är bara 3 partier som har kommit in i riksdagen under de senaste decennierna. Miljöpartiet de gröna 1988, Kristdemokraterna 1991 (de kom egentligen in i riksdagen 1985 genom valsamverkan med Centerpartiet, Alf Svensson fick då en "centerpartistisk" riksdagsplats) och NyDemokrati kom också in i riksdagen 1991 men förlorade sina riksdagsplatser redan i nästa val 1994.

2000-talet

Idag diskuteras allmänt att nuvarande partistruktur inte passar till dagens samhälle, informationssamhället. Antalet medlemmar i partierna har sjunkit under de senaste åren. Men det beror inte på att människor är mindre engagerade idag, utan därför att människor engagerar sig istället i organisationer som arbetar utanför riksdagen och som försöker att påverka samhället i en speciell fråga. Miljöorganisationer, människorättsorganisationer och organisationer för djurens rättigheter är exempel på sådana organisationer.

Många av dessa nya organisationer kännetecknas av en informell struktur, starkt kritisk till det politiska systemet, engagerar sig endast i en fråga, okonventionell deltagarstil, i grunden handlar det om värderingar, gruppen agerar globalt, motiven är expressiva (ockupationer, strejker och blockader) och deltagarna tillhör de yngre åldrarna.

Detta borde vara en utmaning för de etablerade partierna att hitta en struktur som tillfredställer människorna i sina nya behov av samhällsengagemang.

---

Partisystemets uppgifter

Partisystemet har fyra uppgifter:

1. Kanalisera (ta upp) folkets åsikter så att det kan fatta beslut som folket önskar.
   
   
2. Vara pådrivare (propagera) för nya åsikter och fatta för landet viktiga beslut (som ibland, för den enskilde individen, kan tyckas vara negativt fattade beslut). 
   
   I Sverige röstar vi mer på parti än på person men under senare år, genom utökad möjlighet till personval, blir partiernas tredje uppgift mer uttrycklig i Sverige nämligen att:
   
   
3. Vara en valapparat för en politiker som vill bli t.ex. riksdagsman.
   
   
4. Vara beredd att "ta över" landets styrelseorgan (t.ex. regering). Det är partierna som tillhandahåller ledare till de politiskt tillsatta posterna i samhället.

---

Partiprogram

Här återges kortfattat information om Sveriges sju riksdagspartier. Partiprogrammen är utgångspunkten i denna beskrivning. Partiprogrammen som fastställs av partiernas högsta beslutande organ samlar partiernas idéer hur Sverige skall styras och utvecklas.

Utöver riksdagspartierna anges vilka partier som var registrerade för att ställa upp i riksdagsvalet 2006. Det finns ytterligare partier som enbart ställer upp i landstingsvalen och/eller kommunalvalen i Sverige, dessa partier behandlas inte i detta dokument.

---

Centerpartiet

Partiet bildades 1910 och redan då beslutades om att partiet skulle vara ett centerparti i svensk politik. Grunden för partiets politik är att alla människor är jämlika. Varje människa har samma rättigheter och samma skyldigheter, oavsett kön, livsåskådning, sexuell läggning, boende, etnisk eller social bakgrund. Mänskliga fri- och rättigheter har inga gränser. Inga kulturella. Inga nationella. Inga geografiska. Människors olikhet är en rikedom.

Enligt partiprogrammet (idéprogrammet) som antogs av partiets riksstämma i Västervik den 19 juni 2001 kan Centerpartiets ideologi sammanfattas i begreppet ekohumanism. Den förenar humanismens respekt för människovärdet och tro på varje människas möjligheter med ekologins insikter om de villkor naturen ger för människa och samhälle. Centerpartiets samhällssyn präglas av en stark tilltro till individer i samverkan. Ur denna idébas formas Centerpartiets praktiska politik. Det finns ett antal centrala värden som sammantaget kännetecknar Centerpartiets politik:

1. Självbestämmande
   
   
2. Livskvalitet
   
   
3. Lika möjligheter
   
   
4. Företagsamhet

Självbestämmande

Centerpartiet vill stärka varje människas självbestämmande, eller egenmakt, - helt enkelt ge henne makt över sitt eget liv. Det kräver en politik för att motverka stora byråkratiska system samt en ambition att inte detaljstyra människors vardag. Samtidigt måste politiken med styrka försvara den enskilda människans rätt gentemot exempelvis stora kapitalintressen. Personligt ägande är en viktig grund för självbestämmande.

Principen om att stärka självbestämmandet bör tillämpas också när man fattar gemensamma beslut. I små grupper och sammanhang är det lättare för människor att vara delaktiga och ha inflytande. Makten är svårare att påverka ju längre bort den finns. Den blir också mer anonym. Därför ska beslut fattas så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Människors egna frivilliga nätverk ska så långt det är möjligt hantera sina egna problem. När inte det räcker vill Centerpartiet i första hand använda den lokala demokratin. Det lokala demokratiska självbestämmandet ska stärkas i förhållande till högre beslutsnivåer.

Livskvalitet

All politik måste utgå från människans längtan efter glädje och meningsfullhet i tillvaron. Målet är att ge utrymme för människor att själva förverkliga sin idé om det goda livet. Därför måste det vara möjligt att själv styra över sin tid och ha möjlighet att utvecklas som människa. En politik för livskvalitet utgår från en helhetssyn på människan som en biologisk, social, andlig och kännande varelse.

Det är viktigt att samhället inte bara har materiella mål. Självbestämmande, trygghet och utvecklingsmöjligheter är viktigt för att skapa helhet och sammanhang lokalt. Så kan delaktighet och tillit växa, vilket gör det möjligt att forma helhetslösningar på alla nivåer i samhället.

Dessa lösningar måste syfta till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. En god livsmiljö, med fungerande kretslopp, är en avgörande förutsättning för livskvalitet.

Lika möjligheter

Centerpartiet grundades som en folkrörelse med rötterna i en stark övertygelse om social rättvisa, och i kamp mot utanförskap och förtryck. Tanken på rättvisa och lika möjligheter är alltjämt en bärande idé för Centerpartiet.

Centerpartiets rättvisesyn handlar om jämlikhet, men inte likformighet. Var och en ska ha likvärdiga möjligheter att forma sina livsprojekt, och utifrån egna förutsättningar kunna växa som människa. Detta kan uttryckas som lika möjligheter att vara olika och det betyder till exempel att normer och system som är måste förändras. Kvinnors flertusenåriga underordning måste brytas. Olika etniska grupper behandlas ojämlikt. Beroende på grupptillhörighet - ibland självvald, ibland påtvingad - diskrimineras individer. Varje människa ska respekteras för den hon är, inte för vilken grupp hon tillhör. Det innebär likaså att olika landsändar, eller världsdelar, ska ges likvärdiga villkor att utvecklas.

För att möjliggöra för alla individer, såväl män som kvinnor, att växa och ta ansvar krävs att den könsmaktsordning som finns i samhället bryts och att den patriarkala ordningen hävs. För Centerpartiet innebär feminismen ett gemensamt ansvar för kvinnor och män att förändra samhället utifrån såväl individ- och samhälls- som symbolnivå. Den förordar åtgärder för att göra upp med kollektiva orättvisor samtidigt som den stärker den enskilde individen för att forma det slutgiltiga valet av livsprojekt. Genom ett feministiskt perspektiv skapas förutsättningar för ett samhälle där såväl kvinnor som män får utvecklas och där systemen inte könsmässigt styr fördelning av makt och resurser. Avgörande för att kvinnor ska kunna ta makt är att vi gör upp med den objektifiering av kvinnor som finns. Om kvinnor ses som objekt är det svårt att bli ett subjekt som tar makt.

Det yttersta målet är att uppnå frihet för både män och kvinnor, också frihet från de normer och strukturer som formar det sociala könet för såväl kvinna som man. Detta perspektiv kan sammanfattas i begreppet centerfeminism.

En politik för lika möjligheter måste syfta till en grundtrygghet för alla, för att var och en ska kunna uppleva frihet.

Företagsamhet och entreprenörskap

Samhällets utveckling är beroende av människors företagsamhet och skapande förmåga. Det gäller ekonomi och företagande, men också välfärd, social omsorg och människans kulturella behov.

Politik får inte formas så att den kväver människors företagsamhet genom överdriven reglering eller beskattning. Men politiken får heller inte lämna människor i sådan otrygghet att ingen vågar satsa eller pröva nya vägar. Det är tilltron till människans egen skaparkraft som gör att Centerpartiet strävar efter att ge utrymme för företagsamma människor och entreprenörer i alla sammanhang. Så kan människor skapa ny livskraft och tillväxt.

Dessa värden är grunden för Centerpartiets vilja att decentralisera, att sprida makt, resurser och ansvar till enskilda människor och gemenskaper. Centerpartiet framhåller, som inget annat parti, kravet på likvärdiga livsvillkor i hela landet. Detta krav tillgodoses bäst i ett decentraliserat samhälle, präglat av närhet och småskalighet. För att människor i alla delar av världen ska ha likvärdiga förutsättningar krävs att den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga länder överbryggas.

Den representativa demokratin ska bygga på ett starkt lokalt självstyre. Bara de frågor som inte kan lösas på ett bra sätt lokalt bör hanteras av högre nivåer; i kommunen, regionen, staten, EU eller globalt. Ansvar och befogenheter bör föras från staten till regioner och kommuner. Det kommunala självstyret ska vara starkt och grundlagsfäst. Kommuner och landsting ska genom lagen ha möjligheter att förhindra statliga ingrepp i det lokala självstyret.

---

Folkpartiet Liberalerna

1895 bildades en liberal grupp i riksdagen som kallades Folkpartiet. Partiets politiska åsikter hålls samman av en helhetssyn - liberalismen. Folkpartiets partiprogram antogs på landsmötet 7-9 november 2003.

Ett liberalt idéparti

Liberala partier är idépartier. Den enskildes rätt är alltid viktigare än nationalitets-, klass- och gruppintressen. Liberaler ser inte som sin uppgift att företräda vissa grupper. I stället står de upp för medborgaren i kontrast till dem som i första hand ser sig som företrädare för en viss samhällsklass, livsåskådning eller uppfattning om hur livet skall levas. För att hävda detta medborgarintresse fordras personlig idealism och ibland mod för att gå emot makteliter, särintressen och fördomar.

Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.

Den växande människan

Alla människor skall ha många livschanser. Den enskilda människan har det yttersta ansvaret för att skapa och ta tillvara utvecklingsmöjligheter för sig själv och sin omgivning. Politiken kan aktivt bidra till att människors makt över sin tillvaro ökar och att möjligheterna ständigt förnyas. Viktiga uppgifter är:

• att ge alla människor möjligheter att utveckla kunskap,
  
  
• att främja människors hälsa och att skapa fler livschanser för dem som drabbas av ohälsa eller funktionshinder,
  
  
• att bekämpa fördomar och diskriminering och bidra till ett samhälle som visar respekt för den enskilde,
  
  
• att svara för ett rättsligt och ekonomiskt skydd.

Frihet i gemenskap

Varje människa har en självklar rätt att sätta upp egna livsmål och välja vägar för att nå dem. Många livsmål kan bara uppnås i samverkan med andra. I ett liberalt samhälle präglas denna samverkan av andlig och materiell frihet. För att en civiliserad samverkan skall kunna utvecklas fordras dessutom nätverk som ger människor förankringar i tillvaron. Ingen mänsklig samverkan kan heller överleva om den inte tar hänsyn till de yttre begränsningar som natur och miljö sätter. Politikens uppgift är att skapa goda villkor och spelregler för en samverkan som ger människor frihet att växa. Det handlar om:

• att främja odlingen av de idéer och övertygelser, kunskaper och känslor som bildar vår kultur,
  
  
• att stärka de nätverk som ger människor förankringar i tillvaron,
  
  
• att skapa goda spelregler för vår ekonomi,
  
  
• att värna luften, vattnet, marken, växterna och djuren i vår miljö.

Att förvalta medborgarnas förtroende

Demokratin är det enda politiska system som utgår från alla människors lika värde och ger medborgarna goda möjligheter att kontrollera makthavarna. Demokratin är det enda politiska system som ger individen skydd mot godtycklig maktutövning från myndigheternas sida och ger medborgarna möjlighet att på fredlig väg byta ut dåliga politiska ledare. Demokratins fortbestånd är inte garanterad bara därför att den är inskriven i grundlagen. Varje ny generation måste övertygas om att den är överlägsen alla andra styrelsesätt. De demokratiska institutionerna måste klara de nya utmaningar som politiken ställs inför. Politikens organisationsformer behöver ständigt utvecklas. De viktiga uppgifterna är:

• att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt medborgarskap,
  
  
• att utveckla demokratin på kommunal, regional och nationell nivå i Sverige,
  
  
• att stärka demokratin i Europa,
  
  
• att arbeta för demokrati i hela världen.

---

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna bildades 1964 och dess politik är värdeorienterad (värdekonservativt). Med detta menas en politik som har människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum.

Kristdemokraternas partiprogram (principprogram) antogs vid rikstinget 28 juni - 1 juli 2001. Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats av den kristna traditionen.

Personalism

Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna helhetssyn på människan. Detta kallas för personalism. Utifrån en personalistisk människosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna och förvalta djur, växter och jordens resurser. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund.

En gemensam värdegrund

Med demokrati som statsform och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika möjlighet till inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri- och rättigheter kränkas. Därför behöver alla samhällen en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden, rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.

Förvaltarskap

Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl materiella som andliga värden. Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem. Människan bör därför ingripa i naturen med försiktighet och klok urskiljning. Andliga och kulturella värden utgör ett rikt arv, som behövs för att bevara och vidareutveckla en civiliserad identitet och samhörighet. All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle.

Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen

Människan är beroende av nära gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för relationer och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Individer, familjer och olika slag av minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar individers, familjers och naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter.

Den kristna etiken

För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik, som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit till lagstiftning ungefär som upptrampade stigar blivit till allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang med politiken, och orsaken till att vi kristdemokrater betonar etikens grundläggande betydelse för politik är det faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån för rätt och lagstiftning.

Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden (liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera), vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena.

Demokratin

Kristdemokratin bygger på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen eftersom den utgår från denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur.

 

---

Miljöpartiet de Gröna

Partiet bildades 1981 med maskrosen som symbol. Miljöpartiet de Grönas partiprogram fastställdes på kongressen i 5-8 maj 2005.

Miljöpartiet de Gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar denna gröna politiska rörelse för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt. Partiets vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras.

Partiets politik vilar på tre solidariteter:

• solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
  
  
• solidaritet med kommande generationer
  
  
• solidaritet med världens alla människor

Utifrån dessa tre solidariteter formulerar partiet en politik som uttrycks i ett antal grundläggande idéer:

Deltagande demokrati

Genom att decentralisera makten vill partiet stärka människors möjlighet till delaktighet. Partiet vill ha ett samhälle där makten utgår från folket och där fler är direkt delaktiga i de beslut som fattas. När människor ges inflytande och ansvar över sina liv och det samhälle de verkar i, föds lusten att engagera sig. Grunden för en deltagande demokrati är människors engagemang och en fungerande rättsstat. För att skapa engagemang och delaktighet krävs att samhället uppmuntrar kritiskt tänkande och ifrågasättande. Människans förmåga att tänka annorlunda och bryta idéer mot varandra i ett fritt och jämlikt samspel är central i en deltagande demokrati.

Ekologisk insikt

Människan är en sårbar del av ett känsligt ekologiskt system där allt hänger samman. Försiktighetsprincipen innebär att vi måste hantera naturen med stor varsamhet och vara ödmjuka inför vår egen ofullständiga kunskap om alla dess samband. Vi människor måste ta ansvar för att förvalta jordens resurser i balans med naturen så att den biologiska mångfalden bevaras. Partiet anser att allt liv har ett värde i sig, oberoende av dess nytta för människan. När människan håller sig inom de ramar naturen ger finns grunden för goda livsförutsättningar och en hållbar välfärd.

Social rättvisa

Alla har samma rätt till en grundläggande social och materiell trygghet, en trygghet som ska ge goda förutsättningar att skapa sig ett meningsfullt liv. En god samhällsutveckling förutsätter trygga människor som vågar satsa och skapa. Samhället ska överbrygga ekonomiska klyftor och erbjuda utbildning som ger alla möjlighet att delta i demokratin och få ett meningsfullt arbete. Vård och omsorg ska utgå från individens önskemål och behov. Jämställdhet ska genomsyra allt arbete.

Barnets rättigheter

Barnets rättigheter måste tillgodoses utifrån barnets egna utgångspunkter och få stort utrymme i allt beslutsfattande. I en barnvänlig värld tillgodoses barnets grundläggande behov av kärlek, mat, sömn, trygghet, utveckling, kultur och hälsa. Barn och unga ska ha möjlighet att i växande grad påverka samhället och det som sker runtomkring dem. All samhällsplanering ska utgå från barnets bästa och FN:s barnkonvention. Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en trygg uppväxt, sin eller sina vårdnadshavares tid och ansvar och rätt till en god utbildning. Det är viktigt att man i frågor som rör umgänge och vårdnad alltid ser till barnets bästa, och inte i första hand utgår från vårdnadshavarnas eller föräldrarnas rättigheter.

Kretsloppsekonomi

Partiet vill bygga ett samhälle där ekonomin utgår från sociala och ekologiska hänsyn, ett samhälle där resurser fördelas rättvist och där hänsyn tas till djurens välfärd och naturens begränsningar. Det innebär att partiet sätter den ekologiska balansen och människors och djurs välbefinnande före kortsiktig ekonomisk vinning. Ekonomisk utveckling måste ske inom naturens ramar, utan att människor slits ut. Partiet anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjlig eller eftersträvansvärd. Partiet förespråkar ett ekonomiskt system där vi lever på avkastningen av naturresurserna, i stället för att ständigt tära på dem. Vi måste lära oss att leva på ett sätt som är möjligt för alla, nu och i framtiden. Tron på människans skaparkraft och kreativitet är grundläggande för partiets syn på ekonomi. Ett företagande med delaktighet och personligt ansvar gör det möjligt att skapa mer än endast ett ekonomiskt värde.

Global rättvisa

En trygg värld är en plats där varje människa har sina grundläggande sociala, ekonomiska och politiska rättigheter tillgodosedda. I en rättvis värld är resurserna likvärdigt fördelade. Vi har bara en jord och vi är alla beroende av varandra. Vår livsstil påverkar andra människors möjligheter. Partiet vill verka för en rättvis och miljömässigt hållbar fördelning av jordens resurser. Partiet bejakar fritt kulturutbyte med möjlighet att arbeta och studera var man vill. Människor som behöver fly ska ha rätt till asyl. Partiets långsiktiga mål är att alla ska få bo och verka var helst i världen de önskar.

Ickevåld

Partiet tror på ickevåld som en metod till förändring, då fred för partiet inte bara är målet utan också vägen. Partiet tror på ickevåld som en metod för att hantera konflikter. Partiet vill att det internationella samarbetet ges förutsättningar att arbeta våldsförebyggande, genom att arbeta mot konfliktorsaker av ekonomisk, ekologisk eller kulturell karaktär. Partiet kräver en nationell och global nedrustning av alla militära vapen. En värld i fred är en förutsättning för rättvisa mellan människor och ett långsiktigt hållbart samhälle.

Jämställdhet och feminism

Kvinnor och män bemöts olika utifrån konstlade krav och förväntningar på sig själva och på varandra, bland annat på grund av stereotypa uppfattningar om könen. Detta försvårar för människor att utvecklas som fria individer. Den ojämställdhet vi ser i samhället i dag, där mannen är strukturellt överordnad kvinnan, beror bland annat på konstruerade könsnormer. Feminism betyder att vi insett samhällets rådande könsmaktsordning, och att vi vill förändra den. Partiet vill arbeta för ekonomisk, social och politisk likställighet mellan kvinnor och män. Jämställdhet är när alla människor oavsett kön är fria att göra sina livsval utan att begränsas av könsnormerna. Det krävs radikala förändringar i samhället och ökad acceptans för människor som, utan att skada andra, väljer att bryta mot normer och konventioner.

Djurens rättigheter

Människan måste respektera djurs naturliga beteenden och skapa förutsättningar för dem att leva efter sina naturliga mönster. I dag behandlas djur mer som handelsvaror än som kännande varelser. Människan har ett moraliskt ansvar att skapa ett samhälle som värdesätter och tar hänsyn till djuren. I ett samhälle som respekterar och är solidariskt med djur har djuren rätt att få utlopp för sina naturliga beteenden och de slipper utsättas för lidande.

Självtillit och självförvaltning

Självtillit innebär att kunna lita till sina grundläggande resurser och möjligheter. Småskalig, lokal och decentraliserad produktion måste öka på bekostnad av centralisering. Länder, regioner och människor ska ta tillvara lokala möjligheter att klara av basförsörjning av mat och energi. Motmakten till en allt mer skenande globaliserad ekonomi ligger i ett starkt lokalsamhälle som producerar och konsumerar sina egna livsmedel. Människan har behov av delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap och kan inte reduceras till en egoistisk aktör på en marknad. Självförvaltning och kooperativa organisationsformer är viktiga medel för att i större utsträckning ta till vara hela människan som individ och social varelse.

Frihet

Genom rätten till lika möjligheter och olika levnadsuttryck utvecklas människor till självständiga individer. Mänsklighetens mångfald är en del av samhällets drivkraft. Partiet menar därför att människor måste vara fria att utvecklas utan att bli förtryckta av fördomar. Partiet värnar därför rätten att vara olik. Människor ska kunna leva fria från utseende- och rollmallar och ha rätt att vara den de är, leva på det sätt de önskar och älska dem de älskar. Partiet arbetar för ett samhälle som är fullt tillgängligt för funktionshindrade, jämställt mellan könen och ickediskriminerande avseende etnisk bakgrund, livsåskådning, sexualitet och ålder. Den grundläggande friheten ger människan möjlighet att åtnjuta livskvalitet, vilket är målet för partiets frihetspolitik.

Långsiktighet

Grön politik innebär att tänka och handla långsiktigt. Den frihet och solidaritet som partiet vill ska prägla dagens samhälle ska gälla också för uppväxande barn, barnbarn och kommande generationer. Ingen har rätt att rycka undan livsförutsättningarna för dem som kommer efter. Långsiktighet kräver stora förändringar av dagens system, liksom att individen tar ett personligt ansvar för sin livsstil.

 

---

Moderata Samlingspartiet

Partiet bildades 1904 och var från start ett klassiskt konservativt och nationalistiskt parti. Idag är partiets ideologi en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer, liberalkonservativ idé-tradition.

Moderaternas handlingsprogram (partiprogram) antogs 7 augusti 2002.

Frihetens avgörande värde

Människan är född fri, men också beroende. Hon formas av traditioner, familj och relationer med medmänniskor. Hon är en del av en gemenskap med andra. Men ändå är hon först och främst just fri, sig själv, sin framgångs främsta mästare. Människan föds med friheten och möjligheten att fylla livet med det som hon önskar. Det är detta som är grundvalen. I övertygelsen att alla människor kan och att ingen ska betraktas som för evigt svag, ligger den framåtsyftande politikens viktigaste drivkraft.

Acceptabla inskränkningar i friheten finns naturligtvis. Respekt och hänsynsfullhet gentemot andra är frihetens andra sida. Alla människor har samma rätt som man själv har. Den enes frihet får alltså inte vinnas på den andres bekostnad. Här behövs lagen för att sätta ramar och för att skydda alla människors rätt. Lagen ska däremot inte användas för att styra människors beteenden härutöver eller för att främja diffusa -gemensamma- intressen. Då missbrukas den offentliga makten.

Äganderätten är det fria samhällets grundval och marknadsekonomin frihetens ekonomi. Den fria ekonomin ger människor möjlighet att på marknaden möta alla dem som vill erbjuda sina tjänster och att fritt träffa ömsesidigt fördelaktiga avtal. Erfarenheten visar att marknadsekonomi är en förutsättning för politisk demokrati. Marknadsekonomin är också välståndets ekonomi. Den ger företag möjlighet att fritt konkurrera för att uppfylla kundernas önskemål. Fria företag i konkurrens är en grundläggande förutsättning för ökat välstånd för alla.

Människans ansvar

Det fria samhället ställer också krav. Det gäller först och främst på en själv - att ta ansvar för sitt eget liv och de livsval man gör. Konsekvenserna av de personliga valen måste var och en bära. De kan inte raderas ut när de inte passar. När man väljer själv kan man emellertid också lättare bära konsekvenserna av att inte alltid lyckas.

Men ansvaret gäller också mot andra. Förpliktelserna handlar om att hjälpa och stödja när vars och ens egna krafter inte räcker till, att värna om utvecklingen av natur och miljö till glädje och nytta också för kommande generationer, att gemensamt upprätthålla rättsstatens principer. Det sätt på vilket var och en sköter sitt medborgerliga ansvar får konsekvenser för hela samhället.

Friheten ska omfatta alla, inte bara de mest framgångsrika. När den egna kraften tryter ska politiken tjäna som ett utvecklande och pådrivande stöd. För människor som far illa, är utslagna och lider måste vi gemensamt ta ett helhjärtat ansvar. Som medmänniskor, likaväl som genom politiken. Humanitet förpliktar.

Familjen, det trygga samhällets viktigaste hörnsten, de egna vännerna, släkten, kanske arbetskamraterna, står närmast. Här utvecklas den starka solidaritet som också andra kan få del av - och som Sverige i dag har för litet av.

Samhällets rötter

Ett samhälle utgörs av alla dess människor, deras ambitioner, erfarenheter, förhoppningar och drömmar. Det är allas samlade insatser som ger samhället dess sälta och karaktär. Men ett samhälle utgörs också av dess traditioner, sin kultur och sin historia. Genom generationer formas här det som varken bör eller kan kullkastas av ombytlighet och modenycker.

Kristendomen har en särställning i det svenska samhället i kraft av sin hävdvunna roll i vår kultur och vår historia. Vi ska värna om den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som kristendomen varit och är förbunden med. I denna tradition är tanke-, tros- och yttrandefrihet en grundpelare.

Sverige ska vara öppet för nya impulser. Den humanistiska traditionens krav på tolerans, modernismens öppenhet för nya strömningar och demokratins påbud om allas lika rätt till inflytande över det gemensamma, ställer krav på att också andra religioner erkänns som en del av enskilda människors tänkande.

Demokratins uppgift

Demokrati är politikens metod att nå fram till gemensamma ställningstaganden. Rösträtt möjliggör allas deltagande. I öppna diskussioner bildas de majoriteter som får det avgörande inflytandet. Demokratin legitimerar den politiska maktutövningen och anger de regler under vilka ordnade växlingar vid makten ska äga rum. Det är demokratins ena syfte och arbetssätt. Men det finns en sida till.

Samtidigt som demokratin ger makten och ansvaret till dem som är flest ska den också visa respekt och ödmjukhet gentemot dem som är färre. Den ska främja flertalets intressen utan att förtrycka fåtalet. En tolerant hållning är nödvändig, inte minst därför att demokratin inbegriper möjligheten att utöva tvång. Därför måste grundläggande fri- och rättigheter klart och tydligt anges. Rättigheterna behöver också skyddas bättre än i dag. Det gäller bl a rätten att säga sin mening, den personliga integriteten och äganderätten.

Demokratin behöver också rättsstaten, vars syfte är att ge alla människor utrymme och möjlighet att forma sina egna liv utan att begränsa andras rätt. Att bli bedömd efter lagen och ingenting annat. Att kunna känna trygghet till liv och egendom. Demokratin och rättsstaten är nödvändiga delar av ett fritt samhälle. Saknas någon del förlorar medborgarna till slut också sin frihet.

---

Socialdemokratiska Arbetarepartiet

Partiet bildades 1889. Partiprogrammet antogs av partikongressen i Västerås den 6 november 2001.

Den demokratiska socialismens mål

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.

Socialdemokratin vill möta dagens utmaningar, nationellt och internationellt, med utgångspunkt i partiets värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet, genom egna politiska erfarenheter och i tillit till styrkan och bärkraften i det demokratiska samhället.

Frihet

Frihet betyder såväl frihet från yttre tvång och förtryck, från hunger, okunnighet och fruktan som frihet till delaktighet och medbestämmande, till egen utveckling, trygg gemenskap och möjlighet att styra sitt liv och välja sin framtid.

De medborgerliga fri- och rättigheterna, allmän och lika rösträtt, tanke- och trosfrihet, yttrandefrihet och organisationsfrihet är nödvändiga, grundläggande förutsättningar för friheten, men de är inte ensamt tillräckliga. Ekonomiska och sociala skillnader skapar olika förutsättningar för medborgarna att bruka dessa friheter och för människors faktiska möjligheter att råda över det egna livet. Verklig frihet till delaktighet och utveckling förutsätter att människor frigörs ur ekonomiskt, socialt eller kulturellt underläge, och från beroendet av enskilda ekonomiska maktgrupper utanför demokratins kontroll.

Frihet handlar därför både om individuella fri- och rättigheter och om sådana samhälleliga strukturer, som ger individen faktiska möjligheter att växa och utvecklas och delta i samhällsarbetet på lika villkor med alla andra.

Jämlikhet

Jämlikhet är uttrycket för idén om allas lika värde, värdighet och rätt. Jämlikhet handlar om allas lika rätt att råda över det egna livet och påverka det samhälle de lever i.

Jämlikhet innebär däremot inte att alla ska vara och leva likadant. Tvärtom är kravet på jämlikhet ett krav på mångfald: Människor ska fritt kunna göra sina egna olika val och utveckla sin egen identitet utan att begränsas av föreställningar om hur man bör vara och utan att riskera att hamna i socialt underläge genom sina val. Jämlikhet förutsätter olikhet, men är oförenlig med klyftor.

Jämlikhet är frihetens förutsättning. I ett ojämlikt samhälle är de som drabbas av ojämlikheten ofrånkomligen mindre fria än andra att styra sina liv. Jämlikhet förutsätter en rättvis fördelning av de resurser, som har betydelse för denna människors frihet: ekonomisk styrka, utbildning, tillgång till kultur. Liksom frihet förutsätter jämlikhet sociala strukturer och ekonomiska villkor, som ger alla lika rätt och lika förutsättningar till utveckling och delaktighet.

Solidaritet

Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra. Det är i samspelet med andra som människor utvecklas som individer, känslomässigt och intellektuellt. Det är i samverkan med andra som människor bygger det samhälle, som formar villkoren för den enskildes liv. Detta ömsesidiga beroende nödvändiggör en ömsesidig hänsyn och respekt, och detta är solidaritetens kärna.

För dem som kämpar ur underläge är solidariteten ett stöd i kampen för rättvisa. För alla, oavsett egen styrka, är solidariteten förutsättningen för trygghet och gemenskap i det omgivande samhället. Trygghet och gemenskap kan endast födas ur tillit, aldrig ur strid och konkurrens.

Denna solidaritet kräver att alla efter sin förmåga gör sin insats och tar sitt ansvar för samhälls- och arbetsliv. Den kräver samtidigt att vi som medborgare ger varandra rätten till tryggad försörjning vid sjukdom, arbetsskada, ålderdom och arbetslöshet, till utbildning, vård och omsorg, till delaktighet i kulturen och till respekt för vars och ens värde som individ och samhällsmedborgare.

Frihet, jämlikhet och solidaritet utgör tillsammans grundvalen för det demokratiska samhället. På samma gång är det endast det demokratiska samhället, som kan förverkliga friheten, jämlikheten och solidariteten. Demokratin är själva grunden för socialdemokratins samhällssyn, och dess ideal måste prägla samhällslivet i hela dess omfattning - politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet bildades 1917 efter en utbrytning ur Socialdemokraterna. Partiprogrammet antogs av Vänsterpartiets kongress 19–22 februari 2004.

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti

Vänsterpartiet är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internationellt och i Sverige. Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt mål: att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan. De socialistiska och feministiska idétraditioner, som vänsterpartiet är en del av och för vidare, bygger på övertygelsen om alla människors lika värde. Det är idétraditioner som hyllar förnuft och kritiskt tänkande och utgår från en tilltro till alla människors skapande förmåga. De ser kvinnor och män som självständiga, tänkande individer, kapabla att skapa sig själva som människor i samverkan med andra.

Hållbar utveckling och rättvis fördelning

Världens klimat hotas av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Ändliga naturresurser plundras. Mark, vatten och luft förgiftas av kemikalier. Den biologiska mångfalden hotas. Dessa miljöhot har sin grund i eller förvärras av den orättvisa världsordningen där en rik minoritet förbrukar merparten av resurserna och bidrar mest till miljöförstöringen. Miljöfrågan är i grunden en fråga om fördelning av knappa resurser. Därför måste miljöpolitik och fördelningspolitik förenas om vi skall kunna ställa om samhället till en långsiktigt hållbar utveckling där vår livsmiljö skyddas och jordens produktionsförmåga tryggas.

En uthållig utveckling förutsätter att vi utgår från jordens samlade resurser och inte överskrider dess ekologiska bärkraft. Länder, regioner och individer måste hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme, det vill säga den mängd resurser som vi kan använda utan att tvinga andra människor att använda sig av en mindre mängd resurser, nu eller i framtiden. Miljöutrymmet är inte statiskt. Det kan minskas ytterligare genom rovdrift och miljöförstöring, men också ökas genom mer miljövänliga produktionsmetoder.

Gemensamt ägande och ekonomisk demokrati

Den avgörande makten i alla samhällssystem ligger hos dem som äger och kontrollerar produktionsmedlen – i det kapitalistiska systemet en liten minoritet av stora kapitalägare. Människors arbetskraft och skapande förmåga reduceras till varor. Vare sig politisk demokrati, utbyggd offentlig sektor eller fackliga rättigheter har kunnat upphäva det faktum att kapitalismen per definition är odemokratisk.

Under kapitalismen har ekonomins olika delar blivit mer och mer beroende av varandra, såväl nationellt som internationellt. Samtidigt leder det privata ägandet till en kortsiktig vinstjakt där börskurser blir viktigare än att utveckla produktionen. Detta visar på ett ökande behov av samhällelig, demokratisk samordning av ekonomin.

Det socialistiska målet och vägarna dit

Det kapitalistiska systemet är inte bara oförmöget att lösa mänsklighetens stora problem; det är självt orsaken till många av dem. Kapitalismens grund är fåtalets ägande av och makt över produktionsmedlen, vilka styrs i eget vinstintresse. Det ekonomiska fåtalsväldet måste ge plats åt de arbetandes demokratiska förvaltning. Införandet av socialismen kräver kapitalismens avskaffande.

En socialistisk ekonomi är ett i grunden annorlunda system än dagens. Det socialistiska samhället kan innefatta olika gemensamma ägandeformer som direkt arbetarstyre, kooperativ, kommunalt eller statligt ägande, men även privata företag kan bidra till samhällets utveckling. I samma utsträckning som socialismen förverkligar människans rätt att bestämma över sitt arbete, upphävs ägandet av produktionsmedlen över huvud taget, såväl det samhälleliga som det privata. Det ersätts av en gemensam förvaltning och utveckling av gemensamma resurser, av de arbetandes fria sammanslutning. Den vinst som skapas i de enskilda företagen möjliggörs genom sammanvävt mänskligt arbete i hela ekonomin och skall därför bidra till hela samhällets behov.

Fördjupa demokratin och utveckla det folkliga deltagandet

Demokratin skall utvidgas till det ekonomiska området och dess förutsättningar skall försvaras. Det gemensamma och samhälleliga ägandet skall öka och användas för att främja jämlikhet, demokrati, och ekologiskt hållbar och rättvis regional utveckling. De pensionsfonder staten har inflytande över skall användas på samma sätt. Särskilt angeläget är att börja återreglera ”naturliga monopol” och öka det samhälleliga ägandet och inflytandet över investeringar, i banksektorn och i andra finansiella sektorer. Yttrande-, mötes-, organisations- och demonstrationsfrihet skall vara verktyg som är faktiskt tillgängliga för allt fler människor. Rasistiska värderingar och tendenser skall avslöjas och motverkas. Grogrunden för rasistiska och fascistiska rörelser skall angripas genom att den generella välfärden stärks och arbetslösheten bekämpas.

 

---

Övriga partier

Utöver de sju riksdagspartierna är ytterligare 31 partier registrerade hos valmyndigheten inför riksdagsvalet år 2006.