Välkommen till hemsidan som handlar om

HUR SVERIGE STYRS

Innehåll

Dina synpunkter

---

Regeringen

Uppdaterad 2007-10-27

Innehåll:

Inledning Sveriges regering Statsministern Regeringsarbetet

Inledning

Den verkställande makten är ansvarig för statsmaktens verksamhet och har det yttersta politiska ansvaret. I demokratiska länder finns den verkställande makten antingen i form av en president eller en parlamentarisk tillsatt regering. Det finns också en blandning av dessa både former.

Presidentiella system

I presidentiella system, som USA:s, väljs presidenten oberoende av parlamentet och för en bestämd period (i USA max 2 x 4år). Presidenten väljs av folket och är ansvarig inför folket.

Parlamentariska system

I det parlamentariska systemet, som i Sverige, leder regeringschefen ett råd av ministrar som har stöd av parlamentets ledamöter eller som åtminstone inte har en majoritet av parlamentsledamöter emot sig.

Det finns tre olika modeller för hur beslut fattas inom ett parlamentariskt system.

1. 1. Kollegial regeringsmodell innebär att alla regeringsbeslut fattas av hela regeringen tillsammans (t.ex. Sverige).
      
      
   2. Premiärministerstyre innebär att premiärministern gör upp om beslut direkt med de enskilda ministrarna och tillkänna ger besluten tillsammans med regeringen (t.ex. Tyskland).
      
      
   3. Ministerstyre innebär att den enskilde ministern fattar besluten inom sitt område (t.ex. Nederländerna).

Andra system

Israel har sedan 1996 ett ovanligt sätt att utnämna sin premiärminister via direktval. Premiärministern kan dock, som är vanligt i det parlamentariska systemet, avsättas av parlamentet (knesset). Om knesset avsätter premiärminister sker automatiskt också ett nyval till parlamentet samt ett nytt premiärministerval.

I en del länder (t.ex. Frankrike) finns en blandning av en vald president och en regering med en premiärminister vilka är ansvariga inför parlamentet. Presidenten brukar vanligtvis ha ett särskilt ansvar för utrikesfrågor, utnämna ministrar, föreslå folkomröstningar, stoppa lagförslag (vetorätt) och kan upplösa parlamentet.

Departement

Det är vanligt att det finns ett dussin eller fler regeringsdepartement i en modern demokrati. De äldsta departementen är finans-, justitie-, inrikes-, försvars- och utrikesdepartement. Under senare tid har tillkommit jordbruks-, handels-, social-, utbildning-, hälsovård- och bostadsdepartement. Det är vanligt att varje departement har en ansvarig minister men det förekommer också att denne minister har en eller flera lägre ministrar (minister utan portfölj) under sig som har ansvar för specifika delar av departementet.

---

Sveriges regering

Talmannen framlägger förslag till ny statsminister för riksdagen. Dessförinnan måste talmannen ha samrått med företrädare för varje partigrupp och överlagt med vice talmännen. Om inte mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar mot förslaget är statsministern vald. Förkastar riksdagen talmannens förslag 4 gånger avbryts förfarandet i avvaktan på nytt riksdagsval.

Det är regeringen som har den verkställande makten. Den är ansvarig inför riksdagen. Om 10% av riksdagens ledamöter kräver att riksdagen ska uttala sitt misstroende för statsministern eller enskilt statsråd och en majoritet av riksdagens ledamöter röstar för misstroendeförklaringen mot statsministern måste hela regeringen avgå. Om misstroendeförklaringen riktas mot ett enskilt statsråd är det tillräckligt att statsrådet lämnar regeringen.

Sveriges regering 2006-2010

Foto: Pawel Flato

---

Statsministern

Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.

Statsministern tillsätter övriga statsråd. Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter.

Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst 5 statsråd skall deltaga i regeringssammanträdet.

---

Regeringsarbetet

Regeringens uppgift är att styra Sverige. Det finns två typer av regeringsärenden: dels styrelseärenden, ofta politiska beslut, t.ex. propositioner till riksdagen, traktater och förordningar, dels förvaltningsärenden, t.ex. utnämningar och överklaganden.

Det skall finnas ett regeringskansli som bereder regeringsärenden. I regeringskansliet ingår departement för olika ärenden. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen. Varje regering beslutar själv om antalet departement och fördelningen dem emellan och förändras normalt något i samband med regeringsskiftena.

Regeringen består i dag av 22 statsråd och 12 departement förutom statsrådsberedningen.

Rosenbad, Stockholm

Foto: Pawel Flato

Statsrådsberedningen

Fredrik Reinfeldt, statsminister (m)	Cecilia Malmström, EU-minister (fp)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Finansdepartementet

Anders E Borg, finansminister (m)	Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister (kd)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Försvarsdepartementet

Sten Tolgfors, försvarsminister (m)

Foto: Pawel Flato

Jordbruksdepartementet

Eskil Erlandsson, jordbruksminister (c)

Foto: Pawel Flato

Justitiedepartementet

Beatrice Ask, justitieminister (m)	Tobias Billström, migrationsminister (m)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister (fp)

Foto: Pawel Flato

Miljödepartementet

Andreas Carlgren, miljöminister (c)

Foto: Pawel Flato

Näringsdepartementet

Maud Olofsson, näringsminister och vice statsminister (c)	Åsa Torstensson, infrastrukturminister (c)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Arbetsmarknadsdepartementet

Sven Otto Littorin, arbetsmarknads-minister (m)

Foto: Pawel Flato

Socialdepartementet

Göran Hägglund, socialminister (kd)	Maria Larsson, folkhälso- och socialtjänstminister (kd)	Cristina Husmark Pehrsson, socialförsäkrings-minister (m)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Utbildningsdepartementet

Jan Björklund, utbildningsminister (fp)	Lars Leijonborg, högskole- och forskningsminister (fp)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Kulturdepartementet

Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister (m)

Foto: Pawel Flato

Utrikesdepartementet

Carl Bildt, utrikesminister (m)	Gunilla Carlsson, biståndsminister (m)	Ewa Björling, handelsminister (m)
Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato	Foto: Pawel Flato

Regeringens sammanträden

Regeringen sammanträder normalt på torsdagarna. Det formella regeringssammanträdet är kort och innebär att ett stort antal ärenden registreras i protokollet. I övrigt sammanträder regeringen som allmän beredning då viktiga regeringsärenden presenteras och diskuteras i hela regeringen. Regeringen har därutöver möjligheter att diskutera gemensamma frågor vid den dagliga regeringslunchen (lunchberedning) samt vid internatsammanträden som anordnas ett par gånger per år. Regeringsärenden behandlas i övrigt av de enskilda statsråden i det egna departementet (veckoberedning).