Välkommen till hemsidan som handlar om

HUR SVERIGE STYRS

Innehåll

Dina synpunkter

---

Regionerna

Uppdaterad 2007-01-02

Innehåll:

Inledning Landsting Region Länsstyrelse Strukturförändringar

Inledning

Som de flesta stater är Sverige en enhetsstat, vilket innebär att suveräniteten vilar uteslutande hos den centrala statsmakten. Men i praktiken innebär enhetsstater, precis som med dess motsats federationer, ett konstant köpslående mellan olika styrelsenivåer detta köpslående gäller inte bara inom Sverige utan även i förhållandet med EU.

Nästan alla enhetsstater har utvecklat åtminstone en styrelsenivå, län som står mellan centrala och lokala myndigheter. I Sverige finns det län och landsting. Sedan 1998 finns också region. Den lokala offentliga förvaltningen består av kommuner.

"För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter." Detta är ett citat ur Regeringsformens 1:a kapitel 8§.

Den statliga offentliga förvaltningen

Det är den statliga offentliga förvaltningen som skall genomföra riksdagens och regeringens beslut. Denna förvaltning indelas i tre delar myndigheter, affärsverk och bolag.

Denna förvaltning består av fast avlönade tjänstemän som anställts av staten eller statsägda företag för att bidra med beslutsunderlag och genomföra den politiskt verkställande maktens politik. 

---

Landsting

1862 infördes en ny regional kommuntyp, landsting som geografiskt i huvudsak var grundad efter länsindelningen. Kalmar län delades i en nordlig del och en sydlig del. Städer över 25 000 invånare (Stockholm och Göteborg) stod utanför landstingen. Landstingen fick år 1862 egen beskattningsrätt för att finansiera sin verksamhet.

Det finns idag 18 landsting i Sverige. På Gotland finns inget landsting utan det är Gotlands kommun som har hand om normala landstingsuppgifter. I Skåne har Region Skåne hand om landstingsärenden. Detsamma gäller i västra Götaland där Västra Götalandsregionen ansvarar för landstingsfrågor.

Rösträtt vid val av landstingsfullmäktigeledamot

Kommunallagen reglerar hur landstinget skall organiseras och vilka verksamheter som landstinget får ha. Medlem av ett landsting är den person som är medlem i en kommun som finns inom landstinget. Rösträtt vid val av landstingsfullmäktigeledamot har den som har rösträtt i val av kommunfullmäktigeledamot i en kommun inom landstinget.

Landstingens uppgifter

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ger landstingen totalansvar för all hälso- och sjukvård med målet god hälsa och vård på lika villkor för alla. Landstingen har indelat denna verksamhet i tre nivåer: primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Primärvården ger den grundläggande medicinska hjälpen genom öppenvårdscentraler. Länssjukvården drivs genom länssjukhus och flera länsdelsjukhus. Regionsjukvården har hand om mer komplicerade och sällsynta sjukdomar som kräver speciell vård som ges vid regionsjukhus.

Utöver hälso- och sjukvård har landstingen hand om följande områden:

1. folktandvård för barn och ungdomar under 20 år, specialisttandvård för vuxna
   
   
2. stöd för vissa grupper som måste ha speciell vård och hjälp t.ex. diabetiker, njursjuka, vissa allergiker, synskadade och rörelsehindrade
   
   
3. högskole- och viss gymnasieutbildning inom vårdområdet utom läkar- och tandläkarutbildningarna, vissa folkhögskolor
   
   
4. stödjer tillsammans med staten små- och medelstora företag inom sitt område genom regionala utvecklingsbolag
   
   
5. tillsammans med kommunerna ansvarar för den regionala och lokala kollektivtrafiken
   
   
6. bedriver i egen verksamhet eller understödjer verksamhet inom kulturområdet, näringslivet, kommunikationer, fritidsverksamhet 

Landstingsfullmäktige är landstingets riksdag. Dess ledamöter väljs på samma valdag som riksdagsledamöterna. Fullmäktige beslutar om landstingets budget och skattestorlek samt utser landstingsstyrelse och nämnder som skall bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Fullmäktige beslutar främst i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars i frågor av större vikt för landstinget som t.ex. 

1. mål och riktlinjer för verksamheten
   
   
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor
   
   
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer
   
   
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
   
   
5. val av revisorer och revisorsersättare
   
   
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda
   
   
7. årsredovisning och ansvarsfrihet
   
   
8. folkomröstning i landstinget 

Fullmäktige utser en ordförande som har representationsuppgifter vilket innebär deltagande i olika offentliga tillställningar. Ordföranden har vidare ansvar för att fullmäktigesammanträdet kungörs och genomförs enligt gällande föreskrifter samt för ordningen.

Landstingsfullmäktigegrupp

De partier som har mandat i landstingsfullmäktige bildar inom sig fullmäktigegrupper. Denna grupp samlas före fullmäktiges sammanträden och behandlar de ärenden som gäller för fullmäktigemötet. Här debatteras och beslutas hur partigruppen bör agera vid kommande fullmäktigesammanträde. I regel är dessa beslut bindande för den enskilde ledamoten, åtminstone vid politiskt viktiga beslut. Om en ledamot inte vill eller kan rösta enligt det gemensamma fattade beslutet är det vanligt att denne ledamot anmäler detta till partigruppen före fullmäktigesammanträdet.

Vid sidan om fullmäktige är landstingsstyrelsen de viktigaste organen i landstinget. Styrelsen är landstingets regering. Landstingsstyrelsen väljs av fullmäktige och antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. En del av dessa styrelseledamöter är heltidsanställda som landstingsråd. Enligt kommunallagen 6 kap 1§ skall styrelsen leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet.  Speciellt har styrelsen hand om:

1. att bereda eller yttra sig i ärenden som skall beslutas av fullmäktige
   
   
2. den ekonomiska förvaltningen
   
   
3. att verkställa fullmäktiges beslut
   
   
4. att i övrigt fullgöra de uppgifter som fullmäktige har överlämnat till styrelsen. 

I de flesta landsting är landstingsstyrelsens ordförande landstingsråd. Landstingsstyrelsen kan delegera särskilda befogenheter till landstingsråden. Landstingsrådens i regel starka ställning i landstingen beror på deras möjlighet att ägna sig åt verksamheten på heltid. Normalt brukar landstingsråden ha följande uppgifter:

1. Ha inseende över landstingets hela nämndförvaltning och följa frågor av betydelse för landstingets utveckling och ekonomiska intressen samt ta erforderliga initiativ
   
   
2. Främja samverkan mellan landstingsstyrelse och nämnder samt hålla regelbundna sammankomster med landstingets chefstjänstemän för ömsesidig information
   
   
3. Företräda landstingsstyrelsen vid uppvaktningar av myndigheter och vid konferenser m.m.
   
   
4. Tillse att landstingsstyrelsens ärenden tas upp till behandling utan onödigt dröjsmål.
   
   
5. Vara tillgängliga i landstingsstyrelsens lokaler på bestämda och i förhand angivna tider.
   
   
6. I övrigt tillse att landstingsstyrelsens uppgifter fullgörs. 

Landstingsråden har en dubbel funktion genom att både vara politiska företrädare och dessutom ha stort förvaltningsansvar.

Enligt kommunallagen 3 kap 3§ skall landstingsfullmäktige tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.

Nämnderna och styrelsen förbereder fullmäktiges beslut i olika ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sina uppgifter. 

Det vanligaste sättet att organisera landstinget är efter en geografisk princip. Varje geografiska område har ansvar för all sjukvård inom sitt område. Ett annat sätt att organisera landstingets verksamhet är att indela organisationen i olika verksamhetsområden, t.ex. kirurgi, medicin, primärvård o.s.v. Det förekommer också att landsting använder sig av beställar/utförarsystemet.

---

Region

Riksdagen beslutade den 5 december 1996 att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skall genomföras under tiden 1 juli 1997 - 31 december 2002. 17 januari 2002 beslutade Riksdagen att försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland ska fortsätta i oförändrad form till och med 2006. Efter denna period kommer riksdagen att bestämma hur den framtida regionorganisationen i hela landet skall se ut.

En "region" kan definieras som ett geografiskt område som är mindre än nationen men större än en kommun och som styrs av en egen direktvald församling.

Denna regionala självstyrelse grundas på demokratiska motiv och decentraliseringstankar. De ökade möjligheterna till ekonomiskt samarbete över nationsgränserna genom EU. Vidare ett mer rörligt näringsliv som regionerna konkurrerar om att dra till sig. Från länsstyrelsen överfördes till landstingen ansvaret för regionala utvecklingsfrågor inom näringsliv- och sysselsättningsfrågor, utbildning, trafik, kultur, fysisk strukturplanering, miljö samt hälso- och sjukvårdsfrågor.

Regionfullmäktige och regionstyrelse blir företrädare för regionen både nationellt och internationellt. Länsstyrelsen blir därmed ett mer renodlat statligt tillsyns- och kontrollorgan. Mycket förenklat kan man säga att länsstyrelsen har hand om det som ibland kallas "storlänet", medan regionstyrelsen har hand om regionen (som alltså omfattar "storlandstinget", men också mycket mer.)

Region Skåne bildades den 1 januari 1998 av de båda Skånelänen  (Kristianstads län och Malmöhus län) och landstingen i Kristianstads län och Malmöhus län samt Malmö stads landstingsuppgifter. Region Skåne har ansvaret för regional utveckling och service inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, näringsliv, planering och miljö samt kultur.

Den 1 januari 1999 bildades Västra Götalandsregionen. Regionen ansvarar för de uppgifter som normalt låg på Landstinget i Skaraborgs län, Älvsborgs län och Bohuslän samt landstingsuppgifterna inom Göteborgs kommun. Regionfullmäktige ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik, tandvård, regional kultur, regional utveckling, där det t. ex. gäller att driva frågor som rör näringslivsutveckling, infrastruktur, miljö, turism, kultur, högre utbildning och forskning, EU m m

Dessa båda regioners högsta beslutande organ är regionfullmäktige som väljs direkt av regionens väljare samtidigt med riksdagsvalet.

Regionstyrelsen har huvudansvaret för och samordnar de regionala utvecklingsfrågorna.

Den subsidaritetsprincip (närhetsprincip) som skall prägla arbetet inom EU har fått olika geografiska regioner inom de olika EU-länderna att flytta beslut från riksdag till regioner. För enligt närhetsprincipen skall varje offentlig uppgift skötas på lägsta effektiva nivå.

En del regioner har ett särskilt kontor i Bryssel för att bevaka de möjligheter som skapas inom EU. 

---

Länsstyrelse

Länsstyrelsen är ett centralt ämbetsverk med länet som arbetsområde. Chef för länsstyrelsen är landshövding vilken utses av regeringen. Det högsta beslutande organet är en styrelse som består av politiker från länet. 

Länsstyrelsens uppgifter

Länsstyrelsens viktigaste uppgifter är att vara statens "förlängda arm" och ha ansvaret för den regionala samhällsplaneringen samt ha tillsynen över kommunernas verksamhet.

Länsstyrelsen ska bl a: 

• fullfölja de nationella målen
  
  
• samordna länets olika intressen 
  
  
• främja länets utveckling
  
  
• fastställa regionala mål
  
  
• värna om rättssäkerheten i varje ärende

Länsstyrelsen stimulerar näringslivets utveckling i länet på olika sätt. En väsentlig del i utvecklingsarbetet är att skapa nya jobb, dels direkt genom stöd till företag, dels indirekt genom olika projekt som gynnar utvecklingen i länet.

• Att fungera som "EU-bank", dvs förmedla EU-stöd för regional utveckling, är också Länsstyrelsens uppgift liksom konkurrensfrågor samt utbetalning av lönegaranti (om din arbetsgivare går i konkurs).
  
  
• Att utveckla utbildningen i länet är en väsentlig uppgift för Länsstyrelsen.
  
  
• Kvinnor och män ska på lika villkor kunna arbeta, sköta hem och barn och aktivt delta i samhällslivet. I varje län finns därför en strategi för att öka jämställdheten.
  
  
• Det finns mycket att ta hänsyn till vid planering av nya bostadsområden, vägar och annat samhällsbyggande.
  
  
• Att hushålla med mark och vatten samt värna om strandskyddet är Länsstyrelsens uppgift. Länsstyrelsen har en bred kunskap om länets fysiska förutsättningar och förser kommuner och myndigheter med underlag.

Hos Länsstyrelsen kan man överklaga kommunala beslut och också deponera sin hyra vid tvist med fastighetsägaren.

Länsstyrelsen beslutar om statliga stöd för finansiering av bl.a. nya bostäder och ombyggnationer samt om räntebidrag och sanering. Information om vilka möjligheter som finns till bostadsfinansiering är ett led i detta arbete.

Utländska medborgare som vill köpa hus eller mark i Sverige måste söka tillstånd hos Länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger.

För att vårda naturen och skydda miljön ska Länsstyrelsen bl.a.:

• ansvara för naturreservat som främst är till för att skydda hotade växter och djur
  
  
• övervaka miljön bl.a. genom tillsyn av industrier, miljöfarligt avfall, hälsoskydd och energiförsörjning
  
  
• jobba aktivt för att öka kretslopptänkande och uppnå en hållbar livsmiljö
  
  
• arbeta för att göra naturen tillgänglig genom bl.a. vandringsleder, naturstigar och naturrum. 

Vårt kulturarv är det som vittnar om våra förfäder och hur de levde. Länsstyrelsen ansvarar för att bevara, vårda och levandegöra detta arv. Det gäller kulturmiljöer med bl.a. fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och odlings- landskap. Länsstyrelsen kan också ge bidrag till vård och underhåll av kulturminnen.

Viktiga mål är att utveckla jordbruket och behålla en levande landsbygd i en ren miljö.

Länsstyrelsen har hand om de ekonomiska bidragen från bl.a. EU till jordbruket.

Älgjakten är en väsentlig del av jaktfrågorna. Länsstyrelsen ansvarar bl.a. för information till jägarna, registrering av älgjaktsområden och licenser för jakt. Den som har problem med vilda djur som ställer till skada på mark eller byggnad kan få tillstånd till så kallad skyddsjakt.

Länsstyrelsen arbetar med att uppnå en god balans mellan yrkesfisket, fritidsfisket och fiskevården. Bland åtgärderna kan nämnas lån till yrkesfiskare och stöd för utveckling av fritidsfisket.

I Jämtland, Västerbotten och Norrbotten är rennäringen en betydande del av näringslivet. En väl fungerande rennäring är en grundförutsättning för den samiska kulturen. Länsstyrelsen arbetar för att skapa balans mellan renskötsel, miljö och andra samhällsintressen.

Länsstyrelsen har en tillsyn över veterinära frågor som syftar till att:

• våra livsmedel är av god kvalitet
  
  
• djur mår bra
  
  
• smittsamma djursjukdomar bekämpas
  
  
• djursjukvården fungerar

Att se till att både privat och kommunal omsorg om barn, äldre och handikappade fungerar på ett bra sätt hör till Länsstyrelsens uppgifter. Som ett led i detta får kommunerna råd och stöd i sin sociala verksamhet. De som vill driva privata behandlingshem eller daghem måste ha tillstå av Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ska:

• följa och påverka utvecklingen inom kommunikationsområdet som omfattar sjöfart, flyg, tåg, vägtransporter samt data- och telekommunikationer
  
  
• ansvara för en del av planeringen av investeringar i vägar och järnvägar i länet
  
  
• ge tillstånd för gods- och taxitrafik, körkort, motortävlingar, vattenscooteråkning m.m.
  
  
• pröva och fastställa lokala trafikföreskrifter liksom även föreskrifter för sjötrafik

Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för länsinvånarnas säkerhet och trygghet. Detta ansvar gäller bland annat vid stora olyckor, katastrofer och krig. Vid kärnkraftsolyckor är det alltid Länsstyrelsen som leder räddningsarbetet. I en krigssituation ska Länsstyrelsen se till att alla har skydd, mat, kläder och värme.

Länsstyrelsen sköter många olika statliga myndighetsuppgifter. Att värna om rättssäkerheten genomsyrar varje ärende som hamnar på Länsstyrelsens bord.

Länsstyrelsen har hand om så vitt skilda frågor som:

• allmänna val
  
  
• tillsyn över stiftelser
  
  
• lokala trafikföreskrifter och ordningsstadgor
  
  
• medborgarskap, övriga nordiska medborgare som vill få svenskt medborgarskap
  
  
• utländska förvärv av fast egendom
  
  
• krogsanering, dvs granskning av restaurangbranschen
  
  
• fördelning av polisresurser
  
  
• tillstånd för TV-övervakning
  
  
• tillsyn av väktare
  
  
• tillsyn över polisverksamheten
  
  
• tillstånd för Bingo m.m.

---

En tjuvstart med organisationsförändringen av Sveriges styrelse började med att Västra Götalands län bildades 1 januari 1998 genom en sammanslagning av de västra länen i Götaland (Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län) även de båda Skåne länen (Kristianstads län och Malmöhus län) har bildat ett gemensamt Skåne län, 1 januari 1997. Båda dessa ihopslagningar syftar till att flytta beslut som nu tas av statliga organ till länet.

Vid regeringssammanträdet den 23 januari 2003 beslutades om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. Arbetet skall bedrivas i två etapper.

I den första etappen skall kommittén identifiera, belysa och övergripande analysera de samhällsförändringar som inverkar på och skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten, landstingen och kommunerna. Den första etappen är avslutad. Den redovisas i delbetänkandet "Utvecklingskraft för hållbar välfärd" (SOU 2003:123), som överlämnades till regeringen den 18 december 2003.

I den andra etappen skall kommittén göra en fördjupad analys och bedömning av strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de delar där den finner det motiverat föreslå förändringar.

Regeringen tog vid sammanträdet den 23 juni 2004 beslut om tilläggsdirektiv för den andra etappen. Av dessa framgår att det fortsatta arbetet ska avse följande huvudområden:

• Det samlade kommunala uppdraget - vilka uppgifter den kommunala nivån ska ansvara för
  
  
• Hälso- och sjukvård - struktur- och uppgiftsfördelning mellan staten, landstingen och kommunerna
  
  
• Regional utveckling och regional samhällsorganisation - fördelning av uppgifter mellan staten och den kommunala nivå
  
  
• Den statliga styrningen av samhällsorganisationen - både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den kommunala nivån.

Kommittén ska redovisa resultaten av sitt arbete senast den 28 februari 2007.